Tankar skrivna i ord

Har tänkt på dig länge, verkligen tänkt
Hur jag skall få dig att förstå hur det känns
Hur jag skall närma mig detta, våga berätta
Släppa, få hjärtat å lätta
Rädd att jag kanske hade läst dig fel
Kan jag säga nu med säkerhet
Att min första instinkt var korrekt
Nu vill jag utrycka det i klartext
Du är helt klar en mycket speciell
Universum är vigt åt dig själv
Djupaste platsen mörkaste delen
Av min själ vill jag berätta det här

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder
Vad som än händer.

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten
Blixtar prickar dig
Hälsa till satan
Vi hörs

Jag hoppas att olika olyckor händer
Du vet vad jag känner
Jag vet att du hör

Jag hoppas
Du får leva med det resten av ditt liv
Att du lever med det i all evig tid

Jag hooka' dig en plats att bo när det var svårt
Gav dig min axel när du var full av gråt
Låna dig pengar att klara dina knipor
Hamnar du i helvetet skicka mig ett vykort
Min kamera försvann, du skyllde på min föredetta vän
Som du dessutom knulla i min säng
Vill hellre genomleva nittionio jävla vintrar
Att rulla naken över krossat glas, äta fimpar
Än att nånsin igen känna dina vibbar
Du ljög fan bättre än delfinerna simmar
Huvudperson i mina sämsta minnen
Om du var sist på jorden i elfte timmen

Så..hoppas jag, ( hoppas jag)
Så..hoppas jag, ( hoppas jag)
Så..hoppas jag, ( hoppas jag)
Så..hoppas jag, ( hoppas jag)

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten
Blixtar prickar dig

Hälsa till satan vi hörs
Jag hoppas att olika olyckor händer
Du vet vad jag känner
Jag vet att du hör

Jag hoppas du,
Du får leva med det,
Du får leva med det,
Du får leva med det,
..resten av ditt liv
Du får leva med det..

Du spela mina närver ut tills dom brast
En cancer i röven vart jag än satt
Denna här belöningen blir ditt tack
Hoppas att din utförsåkning går snabbt
Att dom skriver idiot i ditt pass
Att du i ditt nästa liv blir en mask
Fan vad jag behövde få detta här sagt
Blir två ton lättare än vad jag vart

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder
Vad som än händer.

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder
Vad som än händer.

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten
Blixtar prickar dig
Hälsa till satan vi hörs
Jag hoppas att olika olyckor händer
Du vet vad jag kännetr
Jag vet att du hör

Jag hoppas du,
Aldrig någonsin igen kan komma ihåg en pin-kod,
asså aldrig, även när du får en ny.
Och må din klocka alltid gå tjugo minuter för sakta,
så att du alltid kommer för sent
Och må köttätande myror äta upp dina *ögonlock* så att du alltid är trött
Och även när du är pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut..
Och må dina hårddiskar förevigt alltid krasha

jag saknar dig så det gör ont

Kämpa vidare eller acceptera situationen?

Jag drömmer om dig på natten, vaknar upp full av hopp.
Jag drömmer om dig på dagen, inser att det bara är bluff.
Jag saknar dig mer än någon kan förstå, det gör så ont.
Jag kände mig speciell i din närhet, trots din blyghet.
Jag såg dig vara likadan mot alla andra, trots det vi delat.

Idag ska jag göra någonting jag inte gjort på tre hela år och som jag det senaste halvåret har saknat och framförallt längtat till. Jag ska med familj och släkt åka upp till Dalarna och fira midsommarhelgen där med dom. En tradition vi har haft sen vi kusiner var små, men som jag bröt för tre år sedan när jag tyckte det var "löjligt" att fira midsommar med familjen och istället ville fira med vänner. Tror det är många som känner så när man är i tonåren. Men nu, när jag firat med vänner i tre år, är jag tillbaka i traditionsspåren igen. DET BLIR DALARNA MED SLÄKTEN PÅ MIDSOMMAR, WIIIIE :)

Åker i eftermiddag/kväll och hemma igen lördag kväll. Ciao!

Det går inte att glömma
Det finns för mycket minnen
Det går inte att glömma
Det är för mycket som påminner

Det går inte att glömma
Känslorna finns tydligen kvar

Jag kan inte glömma. Jag kan inte radera. Jag måste glömma. Jag måste radera. Jag kan inte glömma. Jag kan inte radera. Jag måste glömma. Jag måste radera. Jag kan inte glömma. Jag kan inte radera. Jag måste glömma. Jag måste radera. Jag kan inte glömma. Jag kan inte radera. Jag måste glömma. Jag måste radera. Jag kan inte glömma. Jag kan inte radera. Jag måste glömma. Jag måste radera. Jag kan inte glömma. Jag kan inte radera. Jag måste glömma. Jag måste radera. Jag kan inte glömma. Jag kan inte radera. Jag måste glömma. Jag måste radera. Jag kan inte glömma. Jag kan inte radera. Jag måste glömma. Jag måste radera. There's to much you around...

Håll mitt hjärta Håll min själ
Lägg mitt huvud i ditt knä
Säg att du menar
och vill mig väl
Håll mitt hjärta Håll min själ

Som jag väntat alla år
Du kan läka mina sår
Ta mina händer och gör mig hel
Ta mitt hjärta
Ta min själ

Håll mitt hjärta Håll min själ
Låt mig bara stanna här
Så allt jag ber dig allt jag begär
Håll mitt hjärta Håll min själ
Håll min själ



Det var så fint i torsdags morfar. Såg du? ♥

miss you knaso ♥

Det har gått ungefär ett år sedan jag själv tog studenten, 4 juni 2010.
Jag kan inte förstå hur fort tiden har gått detta år, helt galet.
Jag saknar det något otroligt och önskar att jag fick uppleva den dagen igen.

I eftermiddag ska jag jobba på en studentmottagning.
I morgon tar min älskade barndomsvän studenten.
Man ser vita små fina mössor överallt dessa tider.
Det är svårt att inte sakna den dagen.

Dagen då man tar sitt kliv ut i vuxenlivet.

Ett minne för livet ♥

1 vecka kvar, guuud så skönt det ska bli med lite sommarlov.
Köra hårt sista veckan? Ohja!

Deadline av grupprapport på måndag med efterföljande redovisning
Presentationsuppgift in på onsdagen
Individuell analysrapport in nästa fredag.
Blää lite jobbigt är det