bestäm dig
Du går upp och ner i mina ögon hela tiden. Jag har insett att du verkligen är något speciellt för mig och det är jätte jobbig, jag vill inte det, för då kan jag inte glömma dig och lämna allt bakom mig. Varje gång minnena börjar suddas ut och jag känner att jag äntligen lyckas, så dyker du upp där igen och sliter fram det fina jag försökt glömma. Du kommer där och är så sjukt underbar så att jag bara smälter. Dessa stunder finns, men andra gånger är du ett värre svin än någon någonsin kan vara. Det värsta är när du är båda personerna kommer fram på samma kväll, med en snabb växling på bara nån sekund. Förstår du inte vad du håller på med?
För en stund trodde jag du hade ändrat dig, med tanke på din hälsning och det du sa mot kvällens slut. Men som sagt, på två blanka sekunder var du tillbaka i svinigheterna. Varför kan du inte bara hålla dig till ett beteende? Vore du ständigt den underbara, den jag vill du ska vara, så skulle allt vara bra för både dig och mig - det vet jag. Skulle du hålla dig till att bara vara den sviniga versionen skulle det vara bra också, iallafall för mig, för det skulle få mig att glömma dig, då skulle inte allt rivas upp igen när du ler sådär fint mot mig. Dessa hopp mellan ängel och djävul tär på mig, önskar du visste det.
Jag önskar att drömmar vore sanna min vän, för då vet jag att jag skulle kunna lita på dig igen, men nu kan jag inte det, för jag vaknade upp ur den drömmen jag önskar vore sann..
- oh don't leave me alone like this, don't you say it's the final kiss, wont you stay another day ♥
